wake up call

Ursäkta men idag är jag klagarN. Idag går det än en gång till En människa, men jag måste få skriva av mig eftersom Du inte lyssnar ett piss på vad jag säger när jag försöker få dig att förstå!
Ja, du stukade foten och det var synd om dig och du fick ligga hemma och skippa jobbet - När jag stukade foten minst lika illa fick jag fan lov att springa runt ändå. Och nu är det ännu mer synd om dig när du upptäckt att du bara kan gå på halva foten för att den är sned! HALLÅ!? Earth to mum!! Har du testat ha så i ca 6 år kanske? Skulle jag som 11-12åring sitta och tjata och tvinga dig att skjutsa mig till sjukhuset? Nej jag fick fan inte åka upp utan det var "bara en lätt stukning" och jag fick vara hemma från skolan några dagar i stället. Men nu när de sa till dig på sjukhuset att du självklart ska få ha ett stöd (och fick ett) eftersom det är jävligt dåligt att gå på ena sidan av foten bara och nu när du gjort det några veckor så är det ännu värre! Fortfarande kan du inte fatta att hur mycket jag än har klagat och tyckt synd om mig själv (inte riktigt, men det är faktiskt förjävligt jobbigt) så kunde du inte fixa något stöd till mig? De sa till dig att du redan förlorat muskler av att bara använda halva foten i några veckor och att du kan få ryggproblem och annat om du ska få lov att ha det så. Fortfarande!, förstår du inte att jag gjorde precis samma sak men ingen brydde sig ett piss om att fixa något jävla stöd till mig, nej! Du har fått vård för din fot, olika stödskenor och liknande så du riskerar inte att få ha en sned fot resten av ditt liv. Ändå är det fortfarande mer synd om dig. Ibland förstår jag mig inte på dig alls, kan du bry dig och lyssna iallafall lite någon gång så kanske det skulle bli lite bättre? Tänk efter lite. Och nu har jag problem med ryggen, det kanske inte skulle varit så om du hade hjälpt mig lite istället för att säga att det inte var så farligt. Ibland önskar jag att du var en såndär överdriven mamma som pysslade om mig en vecka för ett skrubbsår på knät.