Jag tänker på det jämt, jag drömmer om det. Jag hatar mig själv för att jag förstörde allting. Jag ångrar hela grejen som hände. Det fanns bara en sak jag ville ha, det var bara på ett sätt jag ville att allting skulle vara. Men jag är så jävla dum. Jag är ju inte sån! Varför gjorde jag såhär just DÅ? Ett pannskott är vad jag förtjänar, jag orkar inte tänka på det här mer men det går inte att undvika. Skit